Den 1-3 oktober avgjordes de tre sista världscuptävlingarna för 2022, i Davos, Schweiz. Våra VO-löpare Agnes Nørgård Kracht och Eef van Dongen sprang alla tre distanserna (stafett, medel och lång), och är efter dessa lopp definitivt några erfarenheter rikare gällande orientering i kuperad schweizisk terräng.
Världscuphelgen inleddes på lördagen med stafett, där arenan var belägen uppe vid Madrisa Land på ca 1900 meters höjd över havet. Här tog sig Eef an förstasträckan i den historiska starten för det nederländska damlaget – aldrig förr hade Nederländerna haft ett lag på startlinjen vid en internationell stafett! Som väntat inleddes stafettsträckorna med några gafflade kontroller strax nedanför arenan, och som så ofta förr bjöd den typen av gaffling på problem för många av löparna. Man ska såklart ha koll på sin egen orientering, men någonstans var det trots allt lite otur att Eef fick den gaffling som till synes ingen (av de med den gaffeln) spikade, utan alla verkade dras med till en annan gaffel. Tuff start, och Eef hamnade därefter till stor del ensam där på sluttningen och kom in som 26:a bland de 39 lagen på förstasträckan, knappt 9 minuter efter täten. Hon var dock inte ensam om att ha problem på förstasträckan, och till den skaran sällade sig även de danska lagen, inklusive Agnes sitt danska andralag. Agnes fick därmed springa ut på tredjesträckan långt efter täten, och förde in laget på en 24:e plats (officiellt räknas dock endast det bästa laget per nation). Nederländerna tog sig till slut i mål som sista nation och lag bland de som tog sig runt stafetten.
Därefter följde en krävande medeldistans under söndagen, denna gång med arenan på lite lägre höjd nära sjön Davosersee. Det blev tidigt ganska tydligt att det kunde bli stora differenser tidsmässigt mellan de som satte orienteringstekniken och de som hade svårt att få grepp om terrängen, särskilt sluttningen ner mot arenan. Eef hade en mycket tung dag orienteringstekniskt, och slutade 97:a, men drog med sig nyttiga lärdomar inför vidare träning i schweizisk terräng. Bättre gick det för Agnes, som levererade ett mycket stabilt lopp orienteringstekniskt. Även Agnes nämnde att att det var svårt att få den där optimala känslan av att ha full koll i skogen, men för den som vill se hur ett väl genomfört medeldistanslopp ser ut på GPS-spåret är det värt att kolla in just Agnes lopp, som var mycket imponerande. Agnes nämnde dock att hon känner att det krävs lite mer träning för att mäta sig med de bästa rent fysiskt, men en 33:e plats på världscupen, och näst bästa danska, bådar gott för framtiden!
Sista tävlingsdagen denna “långhelg” blev alltså måndagen, och en långdistanstävling med samma arena som vid medeldistansen. I kraft av tidigare världscuppoäng fick både Eef och Agnes starta några timmar efter första start, vilket nog var bra med tanke på att starten gick från linbanestationen Gotschnaboden (1779 m.ö.h.), där både kyla, vind och dimma kunde vara ett problem. Eef, som vid sidan om sprint brukar trivas bättre på långdistans än medeldistans, visade återigen prov på kvaliteter på en lång och tuff kontinental långdistans. Även om några svåra kontroller vållade lite problem som kostade ett antal minuter räckte ett annars stabilt lopp med bra löpfart (särskilt uppför…) till en fin 47:e plats. Eef var mycket nöjd med loppet, och ser fram emot att slipa på de detaljer som krävs för att undvika de där lite större misstagen samt att få till en effektivare kontrolltagning generellt. Agnes fick inte till samma fina teknik under långdistansen, men kunde inte heller efter att ha slagit i knät springa på för fullt i den tuffa terrängen. Då rann tiden iväg lite på slutet, och Agnes slutade 67:a.
Både Agnes och Eef ser nu fram emot några dagars träning i relevant terräng inför nästa års VM, som går av stapeln inte långt från Davos!
Fullständiga resultat, länkar till GPS-tracking, m.m. hittar du här: IOF Live Center.
(Foto överst: Eef varvar vid stafetten, uppe vid Madrisa Land, i regn och rusk. Foto: Simon Jakobsson).
